och deras vidsträckta egendomar. Också kallades denna höjd en tid halshuggningsbacken. | |
Sid. 167 | Borgerskapet, gissar jag, (10) Hvarje köping i Skottland af minsta betydenhet, och ännu mera städerna, hade sina målskjutningsfester, der man täflade om priset så väl i konsten att skjuta med båge och armborst, som i brottning, kastning och andra den tidens gymnastiska öfningar. Jakob V deltog sjelf gerna i dessa folkets förlustelser, hvilket förskaffade honom namn af Folk-Kungen, eller Rex Plebeiorum, som Leslie behagade öfversätta det. Vanliga priset för bästa skottet var en silfverpil, och åtskilliga dylika prispilar förvaras ännu. I Dumfries ändrades bågskjutningen till bösskjutning, och en silfverbössa blef prisbelöningen. |
Sid. 169. | omkring taflan framför allt (11) Robin Hood — den bekanta röfvaren, som utgör en så betydande person uti Ivanhoe — representerades, jemte de märkligaste kamraterna i hans band, af dertill utklädda personer, vid alla folkhögtidligheter; och fastän dessa maskerader strängt förbjödos vid reformationen i Skottland, så voro de, förbuden till trots, ännu 1592 i bruk. |
Sida:Sjöfröken 1829.djvu/257
Den här sidan har korrekturlästs
295
Noter till Femte Sången