40
Varm kärlek vare dig beskärd
Och trogen vänskap, lyckligt svärd!
Men hos din trogna vän och mö
Erinra dig vår lilla ö!
3.
Och om i Högländsk drägt du ser
En hemsjuk vandringsman,
Som i din bygd ej trifves mer
Och trött till norden sig beger,
Så lindra, hvad du kan,
Hans trånad, lidande och nöd;
Med honom gästfritt bryt ditt bröd
Och kom ihåg de vänskapsrön,
Du njutit på den lilla ön!
Sist, om med vidrig vind du far
På lifvets falska haf:
Om ogunst, brist, till lön du har,
Fast redlig, klok och käck du var,
Och lyckan går i qvaf;
Så slösa ej en suck, en tår
På tacklöst Hof der falskhet rår,
Men skynda hit att lefva, dö,
Bland trogna vänner på vår ö!“
4.
På vågen ljudet bortdog just
Som båten nått den sökta kust;
Men innan Riddarn hemåt gick
