Den här sidan har korrekturlästs

56

I deras skugga frodigt skjuta fram
Då skall i Alpines sal
Högt ljuda detta tal:
Hurra för Rodrik Dhu af Alpines stam!


21.

Då fru Margret till sjön gick ned
Dess unga tärnor följde med
Och hviftade med hand och duk
Och stämde in af gammalt bruk
I roddarfolkets vilda chor;
Och fru Margret, som ömsint mor,
i allting uppmärksam och mån,
Som kunde fägna hennes son,
Till Elin ropade från strand:
“Din frände stiger snart i land;
Så trög än ingen Douglas fanns
Att räcka hjelten segrens krans;”
Och flickan lydde, fast hon gick
Med tunga steg och mulen blick;
Men nu, utöfver böljans sköt,
Ett valdthorns ljud ur fjerran flöt
”Ack Allanbane!” föll hennes tal,
”Jag hör min faders hornsignal,
Hjelp mig att ro den lilla bit
Så hemta vi din herre hit.”
S'en, som en solglänt lätt och vig,
Till jullen skyndade hon sig,