62
Och Rodrik skall, trots gammalt kif,
Vist honom taga mot som gäst
För Douglas skull; se'n är det bäst
Att han på hemligaste sätt
Går till sitt hem, vid Endriks slätt.
27.
Herr Rodrik, som på stranden stod
Att möta dem, blef röd som blod
Då han såg Malcolm; dock i blick
Och åtbörd icke sig förgick
Mot gästfrihetens stränga lag. —
Den lugna, vackra sommardag
Med skämt och samtal man fördref,
Men middagstiden Rodrik blef
Af hemligt budskap störd, och snart
På riddarns uppsyn syntes klart,
Att onda tidningar han fått.
Han tankfull var, men fann ej godt
Att yppa grubblets föremål,
Förr'n efter slutadt aftonmål
Dä Douglas, Elin och hans mor
Och Malcolm, omkring brasan stor,
Sig samlat i förtrolig ring.
Förlägen såg han sig omkring,
Slog sedan dystra ögat ned,
I handen dolkens fäste vred,
Liksom han tvekat; men till slut
Sitt ämne så han förde ut:
