Och dundrade förbannelsen:
“Då detta kors går kring vår nejd
Med Rodriks kallelse till fejd,
Döft varde örat, som ej hör!
Den foten lam, som sig ej rör!
Det rädda hjertat vargens mat!
Det skygga ögat korpens frat!
Den fege brinne vid sin spis
Som detta usla torra ris!
Som detta blod släckt korsets glöd,
Släck så hans ljus, du mörksens död!
Ej honom, Gud! den nåd beskär
Som detta tecken innebär!”
Han teg och folkets båda kön,
Med Amen slöto prestens bön.
12.
Med häftig åtbörd, blicken vild
Tog Rodrik krigets sinnebild:
“Med detta kors, som Brian gjort”,
Han ropade: “spring Melis fort!
Vår mötesplats är Lanriks äng
Spring, Melis, fort, min trogne dräng!” —
Som dufvan flyr för hökens klor
På sjön en båt så hastigt for;
I förn stod Melis, oförskräckt,
Och folket rodde flinkt och käckt.
Med sådan fart flög båten fram,
Att hvarje vattenbläddra sam
