Tunga eller goom eller munn war såår eller något skadd, så at hon wid hwar Paroxysmo således blåste up en tämmelig quantité af blod. När hon allenast någre dagar druckit af Källorne begynte denne faslige anstöten straxt minskas, och när hon 10. dagar drucket, blef den aldeles borta; då hon och i medler tijd, fick sin liflige röda hy igen, som tilförende war aldeles borta.
IV.
ANicka Jansdotter från Skrifwarbo i Grytnes sochn, kom til Brun, så betagen af ett Slag, på hela nedre delen, at fötterne och benen woro som trasor, och när man wille ställa henne på fötterne, föll hon af wahnmechtighet neder på knänen; och måste fördenskull af andre bäras i en Bood, som en annan stock: Hwarföre iagh ibland lät köra henne på en Kärra til Källorna, men mestedeles nödgades hon dricka Watnet sådant som det af andre til henne i ypna kärille bars. Dessuthan woro fingerne