På grund af nu anförda förhållanden har det högre aflönade amerikanska arbetet blifvit så mycket mera effektivt, att arbetskostnaden trots den betydligt högre arbetslönen i allmänhet icke är högre, men i de flesta fall lägre än i Europa. Amerikanska industriprotektionister påstå gärna, att de behöfva tullar för att kunna konkurrera med andra länders billigare arbete, de framställa med andra ord industritullarne som ett skydd och ett värn för de höga amerikanska lönerna. Schoenhof söker å sin sida bevisa, att ett sådant skydd är alldeles onödigt, att ett lands industri icke behöfver att ligga under i konkurrensen på världsmarknaden därför att den har att betala höga löner. Detta är i själfva verket kärnan i hela striden om de höga lönernas ekonomi. Ty att höga löner äro fördelaktiga, om de endast låta förena sig med full konkurrensduglighet för industrien, därom kan naturligtvis intet tvifvel råda. För att bevisa riktigheten af sin ståndpunkt har Schoenhof sammanbragt ett rikt material af uppgifter angående arbetskostnader i de förnämsta industriländerna. Af detta material har jag här utvalt några få exempel af de mest typiska.
Vi ha först en grupp af jämförelser mellan maskinteknik i Amerika och handtverk i andra länder.
Fickur göras numera i Amerika med maskiner; därigenom har man, i det fall Shoenhof beskrifver, nedbragt arbetskostnaden för ett s. k. Waterburyur till 50 cents (= 1,85 kr.). Materialet kommer då till fabriken i form af plåt. Alla fjädrar, hjul, skrufvar, visare o. s. v. göras med automatiskt maskineri. Den ifrågavarande fabriken sysselsatte 420 arbetare, hvaraf minst hälften kvinnor; icke dess mindre var genomsnittslönen 10,71 doll. i veckan (ungefär 40 kr.). Ett godt exempel på hur en hög lön låter förena sig med en låg arbetskostnad! Men så är också tekniken uppdrifven därhän, att man med två maskiner, som skötas af två arbetare gör 1,200–1,500
