Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
128

Att detta sista icke är något undantagsfall framgår af uppgifter från olika håll; i en fabrik i Massachusets sysselsattes på 1880-talet

11 väfverskor vid 5 stolar
232
6
43
7
20
8

Väfstolarne gå också med mycket större hastighet i England och Amerika än på kontinenten. Så anges hastigheten i England till ungefär 50 % mer än i Elsass; man har fall, då väfstolarne gå med 240 slag i minuten! Därigenom att väfstolarne måste stannas för knytning af brustna trådar o. s. v. uppstår alltid en tidsförlust, men denna förlust är mycket större i de händer, som använda ett illa betaldt och därför underlägset arbete.

I de böhmiska maskinväfverierna är genomsnittslönen för män och kvinnor 124–220 cents i veckan, alltså icke en tredjedel af motsvarande amerikanska löner, och dock använder man samma maskiner. För de böhmiska handväfvarne utfaller jämförelsen långt sämre. Deras genomsnittslön var 1884 endast 92 cents i veckan, alltså mindre än den amerikanska väfvaren förtjänar om dan. Arbetstiden är orimligt lång, ända till 16 à 18 timmar. Fysiskt utsvultna och intellektuelt degenererade skulle dessa handväfvare ha att arbeta 96 timmar för att producera hvad man i England åstadkommer på 9 timmar och i Amerika på än kortare tid. Ingenting är såsom skildringarne af dessa väfvares lif ägnadt att skingra alla idylliska fantasier om hemindustrien och dess välsignelser och att visa oss, hur storindustrien är ett framsteg icke blott från kapitalistens synpunkt utan äfven från arbetarens och från hela samhällsekonomiens.

De särskildt fördelaktiga betingelser, under hvilka den amerikanska storindustrien arbetar, framträda synnerligen klart om vi jämföra tryckningen af bomullsvaror i