preussiska folkets inkomst och förmögenhetsökning för året 1 april 1897–31 mars 1898. Beräkningarna äro för vidlyftiga för att här kunna relateras och ber jag därför att få hänvisa till min uppsats »Kapitalbildningen Och den socialistiska delningstanken» (Ekonomisk tidskrift 1901). Resultatet är följande: Den totala inkomsten utgjorde 11,126 millioner mark; därifrån bör afräknas förmögenhetsökningen 2,842 millioner mark. Resten 8,284 millioner mark är alltså. den summa, som det preussiska folket det nämnda året konsumerade. Dela vi nu denna summa lika mellan landets cirka 32 millioner invånare, så blir kvoten 260 mark. Det är alltså den inkomst, som hvar människa skulle få att lefva på, om alla finge lika. Det skulle motsvara ungefär 1,000 mark för hvar själfständigt uppskattad person, hvilket ju är betydligt mindre än hvad de bättre ställda arbetarne redan nu förtjäna.
Vi kunna skaffa oss en klarare föreställning om innebörden af detta resultat, om vi icke dela folkinkomsten lika mellan alla, utan ta hänsyn till de olika behofven för olika åldrar samt för mankön och kvinnkön. Vi räkna därför en vuxen man till en konsumtionsenhet, en vuxen kvinna till fyra femtedels enhet och barn till ännu mindre bråkdelar. jag har användt följande skala, som är en förenkling af den, som användes vid den danska statistiska byråns konsumtionsstatistik:
| 0–5 år | 6–10 år | 11–15 år | 16–20 år | öfver 20 år | |
| mankön | 1/3 | 1/2 | 2/3 | 4/5 | 1 |
| kvinnkön | 1/4 | 2/5 | 1/2 | 2/3 | 4/5 |
Fördela vi nu den totala inkomsten per konsumtionsenhet, så kommer på hvar sådan enhet en summa af 363 mark; det vill säga att hvar vuxen man får en mark (=89 öre) om dan att lefva på; hvarje kvinna får 80 pfennig, barnen få mindre, allt efter åldrarne. På
