med något kortare arbetstid. För dessa är alltså vinsten otvifvelaktig. Men dessutom ger den nya fabriken plats för en skärare till 20 doll. i veckan och några kvinnliga kontrollörer till 15 doll. i veckan.. Äfven i detta fall är vinsten för konsumenterna betydlig. Den totala arbetskostnaden har sjunkit till mindre än hälften. Därmed utbredes bruket att bära skjortor, som för några hundra år sedan var en lyx, till hela befolkningen.
Om vi alltså af det sociala framåtskridandet vänta att folk skall bära skjortor, hålla sig rent och läsa tidningar, så måste vi erkänna, att en högre industriell utveckling är en absolut oundgänglig betingelse för en tillfredsställande lösning af den sociala frågan. Hade vi stannat på det gamla produktionssättets ståndpunkt, så hade vi också ännu i dag stått kvar i det gamla barbariet; äfven den mest radikala demokrati skulle icke ha frälst massorna därur. Den nya tekniken har endast till dels brutit igenom. Men de resultat, som därvid vunnits, tala tydligt nog om, i hvilken riktning andra länder och andra produktionsgrenar ha att följa efter.
Den hufvudsakliga invändningen mot införandet af en högre teknik är att arbetarne därigenom skulle bli utan sysselsättning. Det är denna fruktan som gjort, att arbetarne så ofta, särdeles under den industriella omhvälfningens tidigare stadier, ställt sig fientligt mot alla nya maskiner och till och med med våld sökt hindra deras användning. Denna taktik är väl numera öfvergifven, åtminstone af de bättre fackföreningarna, men man finner icke sällan att fackföreningarna söka hindra sådana förändringar i arbetets organisation, som skulle medföra besparing af arbete. En dansk fabrikant inom textilindustrien berättade nyligen, att han föreslagit sina arbetare att sköta fyra väfstolar i stället för två; vi ha sett att detta mycket väl låter sig göra; i England sker det, och i Amerika har en arbetare sex till åtta väfstolar.
