till lägre löner än som hittills brukat betalas inom affärslifvet. Det är den omständigheten, att den kooperativa rörelsen fyller sitt behof af affärsmän från ett så vidsträckt fält. Vi ha förut sett hvilken betydelse detta har för ett godt ekonomiskt urval. I hvarje liten konsumtionsförening intressera sig de köpande själfva, alltså kooperatörernas breda lager, för affärens riktiga skötsel. Det är naturligt att de, som ha något mer förstånd på saken bli invalda i styrelsen eller väljas till att sköta själfva boden. Af dessa åter tas de bästa ut till delegerade vid centralinköpsföreningen. Denna församling är alltså redan den en utvald samling af dugliga affärsmän och skolade kooperatörer. Bland dem tas nu ut de allra förnämsta för de mest ansvarsfulla ledarposterna; och man kan vara viss, att urvalet här göres med tillbörlig sakkunskap. Mången af dem, som den kooperativa rörelsen skänkt ett större och rikare verksamhetsfält och som har denna rörelse att tacka för en hög personlig utveckling, skulle säkerligen annars hela sitt lif kommit att stanna på en obetydlig plats, där hans krafter aldrig kommit till användning, ja, kanske aldrig upptäckts. Det är demokratiens stora mission, att göra ett slut på det meningslösa offrande af de lägre klassernas begåfningar, som vi hittills gjort oss skyldiga till, förblindade som vi varit af frasen om konkurrensens frihet. Det är socialpolitikens mål, att föra fram hvarje begåfning till dess rätta plats i samhället. Från den synpunkten är den kooperativa rörelsen ett stort och viktigt led i en sund demokrati, såväl som i en förnuftig samhällsekonomi.
Kooperationen utöfvar äfven i andra afseenden ett värdefullt uppfostrande inflytande på konsumenterna. Jag vill icke här tala om den högre varukännedom och det förnuftigare ordnande af hela förbrukningen, som följer med medlemskapet i en välskött
