arbete, alltså till att ersätta kroppsarbete med maskinarbete. På den vägen blir fackföreningsrörelsen en kraftig sporre till utveckling af en högre teknik och därmed till en ökning af samhällets hela produktivitet. Nöden är uppfinningarnas moder heter det, och det kan väl knappast betviflas att höga arbetslöner framdrifvit mången arbetsbesparande uppfinning. Hvad särskildt vårt land beträffar behöfva vi för öfrigt icke vänta på sådana uppfinningar, vi ha ännu åtskilligt att göra endast för att införa och tillämpa den teknik, som i de stora industriländerna, särskildt i Amerika gäller som modern.
Nu frågar man: Kunna fackföreningarna då icke drifva sina fordringar för högt? Jo, förvisso kunna de det. Om det sker, så länder det naturligtvis icke blott arbetsgifvarne, utan i längden också arbetarne, ja hela samhället till den allra största skada. Det är därför af synnerlig betydelse att fackföreningsledarne ständigt ha den öfverblick öfver marknadens läge, som ensam kan ge dem säkra hållpunkter för deras politik. De måste känna det yrke de representera i minsta enskildheter, de måste känna tillgången på arbetare inom detta och närstående yrken och de måste samtidigt ha något af börsmannens öfversikt af fabrikatets och råmaterialernas ögonblickliga ställning på den inhemska marknaden, ja stundom också på världsmarknaden. Då det naturligtvis är sällsynt att finna en man, som fullt ut fyller en så kräfvande post, så äro fackföreningarna alltid utsatta för att begå misstag, särskildt då för att spänna sina fordringar för högt.
Jag vill emellertid påpeka att i den öppna fackföreningspolitiken ligger ett visst skydd mot dylika felgrepp. Om betingelserna i ett yrke hållas för högt i förhållande till de kraf yrket ställer på sina arbetare, måste följden häraf under en verkligt öppen
