Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

IV.
Uppgifter för offentlig socialpolitik.

Vi ha i det föregående behandlat den kooperativa rörelsen och fackföreningsrörelsen hvar för sig och sökt ange de mest karaktäristiska dragen i deras sätt att verka. Det gäller nu att se hur dessa rörelser samverka, hur de kunna utbildas till skilda organ för en enhetlig socialekonomisk politik. Det gäller också att se i hvad mån dessa organs användbarhet är begränsad, särskildt hvar samhällets offentliga organ, stat och kommun, ha att ta vid i arbetet för socialpolitikens mål. På den vägen blir det möjligt att åtminstone för de viktigaste fallen och i stora drag lösa frågan om statens och kommunens rätta socialpolitiska verksamhetssfär; vi måste endast hålla fast vid att denna fråga är en rent praktisk fråga, som vi afgöra uteslutande med hänsyn till ändamålsenligheten och utan att på förhand binda oss vid någon som hälst allmän doktrin.

För att lösa de uppgifter vi sålunda i denna föreläsning ställa oss, måste vi uppenbarligen först besvara frågan: hvilket är det allmänna målet för samhällets ekonomiska politik? Det är en svår fråga. Låt oss