tillstånd att vidtaga annan av förordnandet omfattad åtgärd icke lämnats, och kan till följd av sådant förbud den med förordnandet avsedda marken jämte annan i samma fastighet ingående mark, vars utnyttjande påverkas av förbudet, av ägaren nyttjas allenast på sätt som står i uppenbart missförhållande till markens värde vid tiden för förordnandets meddelande, vare ägaren berättigad till ersättning av kronan för den skada han härigenom lider.
Ersättning för skada enligt första stycket må, om särskilda skäl därtill äro, på begäran av kronan eller markägaren bestämmas att utgå med visst årligt belopp med rätt för kronan och den ersättningsberättigade att erhålla omprövning vid ändrade förhållanden. Vad i fråga om ersättningen avtalats eller uppenbarligen förutsatts skola gälla mellan kronan och markägaren gälle jämväl mot den som efter det förordnandet meddelats förvärvat den sistnämndes rätt till marken.
Frågan huruvida ersättning skall utgå skall bedömas efter den fastighetsindelning som gällde vid tiden för förordnandets meddelande.
Vad i 4 § sägs om rätt för markens ägare att erhålla ersättning skall äga motsvarande tillämpning beträffande innehavare av sådan nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken som upplåtits innan förordnandet meddelades. Vad i fråga om ersättning avtalats eller uppenbarligen förutsatts skola gälla mellan kronan och sakägare skall gälla jämväl mot den som efter förordnandets meddelande förvärvat sakägarens rätt till marken.
Den som vill göra anspråk på ersättning enligt 4 eller 5 § skall göra framställning därom hos länsstyrelsen.
Kan överenskommelse icke träffas, har den som gjort framställningen att ansöka om stämning å kronan till expropriationsdomstolen. Kronan stånde jämväl öppet att efter stämning bringa frågan under expropriationsdomstolens prövning. Beträffande målet skola bestämmelserna om domstol och rättegång i expropriationsmål i tillämpliga delar gälla. Kronan skall vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader å målet, såframt ej domstolen med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna.
Skall engångsersättning utgå och har fastigheten genom det förbud som föranlett rätten till ersättning, undergått sådan minskning i värde att den kan antagas ej utgöra full säkerhet för fordran, för vilken fastigheten
svarade då rätten till ersättning uppkom, skall i fråga om ersättningen i
