Sida:Spåkvinnor och trollkarlar 1913.djvu/107

Den här sidan har korrekturlästs

af träsk- eller skogsmarker, omväxlande med bergknallar och trädgårdsanläggningarna på Brovallshofs[1] och Ingemarshofs ägor, men äfven därför att mantals- och taxeringslängderna för decennierna 1770 — 1800 eller den period, hvarunder mamsell Arfvidsson skall ha varit verksam, ej därom innehålla någon bekräftelse eller ens någon antydning.

Uppgifterna om att hon bodde vid någon gränd från Regeringsgatan eller i Johannes nära Drottninghuset eller vid Västra Humlegårdsgatan återstå således, och deras bestämda form samt ofta upprepade förekomst tala för deras sannolikhet. Vägen från denna till visshet har emellertid varit lång och mödosam och tillika beredt åtskilliga öfverraskningar, såsom efterföljande utredning torde ådagalägga.

Som utgångspunkt för efterforskningarna valdes uppgiften i berättelsen om Gustaf III:s och J. De la Gardies besök hos sibyllan, och denna i och för sig trovärdiga anvisning på en gränd vid Regeringsgatan, vann i tillförlitlighet genom följande i Dagligt Allehanda påträffade, den 11 februari 1786 under rubriken »Diverse Kungörelser» införda tillkännagifvande:[2]

»Åstundas få veta hvarest mademoiselle Arfvidssom nu för tiden bor, emedan en af hennes gamla vänner oändligen gärna vill tala med henne; hon har förr bott vid Regeringsgatan uti en gränd; anhålles därför att hon med det första ville låta veta sitt hem-

  1. Claës på Hörnet kallades äfven Brovallshof efter sin innehafvare Claës Brovall, hvilken hade varit kypare hos den på Ingemarshof residerande källarmästaren Ingemar Frodbom.
  2. Förf. benäget meddeladt af arkivarien J. Flodmark.