böter eller fängelse i ett år», tyder därpå, och i de flydda seklens kulturhistoria finnas många berättelser om spåkvinnor och deras mer eller mindre märkvärdiga förutsägelser. Äfven det faktum, att ännu i det nutida Stockholm rätt talrika sibyllor, som med förkärlek valt sina bostäder vid gränderna och brinkarna i staden mellan broarna, äro i verksamhet, vittnar om att yrket är gammalt och visat sig vara lönande, och särskildt synes det ha florerat under 1700-talet. Vid midten af detta blef nämligen konsten att spå i kort känd och omhuldad i Frankrike, där den ryktbare spåmannen Eteille efter tjugo års arbete och erfarenhet lyckades fullända densamma, och det är högst sannolikt, att hans upptäckt af kortens betydelse och de regler, han utfärdade för deras utläggning och tolkning, inom kort blefvo bekanta i Sverige och lyckliggjorde de talrika spådomsintresserade särskildt i Stockholm med de nya möjligheterna att få klarhet i framtida öden. Förut hade man sväfvat i okunnighet om kortens rätta innebörd, men nu visste man tack vare Eteilles skarpsinne och erfarenhet, att hjärter betyder glädje, kärlek och lycka, ruter trohet, lugn och penningar, klöfver otrohet, falskhet och ledsamheter samt spader svartsjuka, elakt lynne och död, äfvensom att ässet i hjärter bebådade ett kärt bref, kungen en treflig karl, damen ett kärt fruntimmer, knekten en släktinge eller kär vän, tian vänskap och förtroende, sexan en lycklig resa o. s. v.
Man kan lätt tänka sig med hvilken tillfredsställelse dessa upplysningar och alla de andra minutiösa förklaringarna och bestämmelserna[1] skulle emottagas
- ↑ Om dem kan man erhålla en föreställning i Spåkonstens hemligheter, afslöjade af den under Gustaf III:s tid ryktbara
