Wikisource

Sida:Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverge (1878).pdf/26

Den här sidan har inte korrekturlästs
18
  • tvifvel är det detta namn, som ingår i Aesgesthorp, Aesgethorp DS II, 344 (1301); andra dylika ortnamn finnas hos Falkm. 106.
  • Esheþer (kvinnon.): esiþi (ack.) L. 871.
  • Eshilder; gen. af detta kvinnon. ingår uppenbart i Aesildabotha SRP (1353), nu Elsebo, Munktorp, Vg.
  • Eskel, Eskil: eskil L. 864, 895, 1151, 1360, 1666; hit hör väl ock iskil L. 1095 samt öskil L. 1172. I DS och SRP m. f. urkunder är detta namn under formerna Eskel Eskill, Eskil, Eschil m. m., latin. Eskillus, Eschillus, mycket vanligt.
  • Esviper: Aesvidus de Næsi DS III (1314).

Sammanhang med as har äfven antagits för namn på Ast-, Est med följande r; se Cl. Vigf. under áss. Sådana namn förekomma äfven i sv.; hos Hyltén-Cav. anföres II, 285 Åstridh såsom ett värendskt mansn. från 1600-talet, och kvinnon. Astriþer, Estriþer förekommer flerestädes (astriþ L. 459 (UFT); estriþ L. 562 (UFT) m. m., hvarjämte i medeltidshandlingar Estrid, Aestrid, latin. Estridis, ej är sällsynt). Här kan t mycket väl vara af fonetiska skäl inskjutet; då man emellertid äfven kan förklara dessa namn såsom bildade af ást,[1] kunna de här icke bestämdt bevisa något.

Då man i ortnamn träffas as-, ås-, är det i allmänhet sannolikast, att detta är af annat ursprung och sammanhänger med det fsv. appellativet as, pl. asar, nysv. ås, höjdsträckning; jfr Rdq. II, 269. Någon gång torde gudanamnet ingå. Sådant anser Hyltén-Cav. fallet vara med namnet på den smål. sjon Åsnen, af hvilken åtminstone en del fordom burit nam- net Odensjön; se I, 127 f.; likaså med Asa sjön, I, 131. Asunden, Asundi i VGL, hör möjligen ock hit; sista leden sammanhänger väl med isl. unnr. Med afseende på Åsa källa, en "helig källa" i O. Torsås, Sm., där ock en Torsa källa finnes (Hyltén-Cav. I, 132), kan man tveka, huruvida namnet ursprungligen hänvisar på de hedniska gudarne eller den ås, efter hvilken socknen måste erhållit sitt namn. Nämnas må vidare Aasgardha SRP (1376), nu Åsgårda, Saltvik, Åland. Likheten med isl. Ásgarðr kan dock vara tillfällig; jfr Freudenth., Ål. ortn. 56.


  1. ↑ I äldre ty. namn förekommer anst-, t. ex. Anstrat vid sidan af Ansrad (Förstem.); äfven här kan man dock tänka på inskjutning af t.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Språkliga_intyg_om_hednisk_gudatro_i_Sverge_(1878).pdf/26&oldid=582410”