Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/139

Den här sidan har korrekturlästs
121


Ibland alle andre Præbenden och Altaren i Själa-Capellet; hade en Kyrkoherde Hans i Håtuna, en Præbenda derstädes funderat 1422. År 1449 gjorde K. Carl VIII. en Stadga, med Föreståndaren i Själa-choren i Nicolai Kyrka, om Beijersta och Österberga och det som brukas, under förenämde Själachor i Töör, att han skulle gifva årligen deraf 7 mark till afgäld, till Capellanerne, så länge hans Nåd tillsäger; för hvilka de skulle hvart år på S. Gregers dag, hålla ett anniversarium med vigiliis och Själamessor, för hans faders och moders själ. — Det Norra Själa-Capellet vid Klocktornet, som nu är Sacristigan, hafver äfven varit i stort pris; men deröfver finnas nu inga bref i behåll.

Uti Stadens Tänkebok, för år 1593, d. 20 Aug. (fol. 96) förekommer, att Mäster Abraham och M. Erich, Kyrkoherrar, begärade att en Sacristi måtte blifva byggd, i Stora Kyrkan, på Norra sidan om Högchorena.

I Kyrkan hafver ock varit många beläten, hvarest den enfaldiga hopen, mycken Gudstjenst och vördnad, med håfvor och skänker gjordt hafver; hvarföre de fingo 40 dagars indulgentier, som för samma beläten, med knäböjande sig infunno; läsandes Fader vår, ave Maria! m. m., samt vaxljus för dem upptände. (Indulg. brefvet d. 16 Jan. 1474).

Att Storkyrko-Församlingen haft rättighet, att sjelf välja sig Präst, slutas af Privileg. 1436 och § om Prästval, som innehåller: "att Borgmästare och Råd skulle presentera en infödd Klerk, och honom skulle Kyrkan gifvas, utan gensago och hinder." Denna rättighet har För-

sam-
H 5