Staden, som ifrån Riddarhuset och salig Herr Erich Rynnings Hus, Kungsgatan utföre, på Västra sidan och åt Sjön ligger, härefter lyda under Riddarholms Kyrkan, så att de der boendes äro, Pastorem derstädes för deras rätta Själasörjare erkänna skola; varandes intet skyldige, till någon annan än honom, sina påske-penningar, och hvad eljest till Kyrkoherdarne ärläggas plägar, att gifva. Anlangande bänkarne uti Kyrkan, skola de ock tillbörligen emellan dem, som under samma Församling sortera, fördelas; doch hvarjom och enom, som för detta bänkerum, der haft hafver, eller ännu bekomma kunna, sin rätt förbehållen, att de lyda till samma Församling och dit göra deras rättighet, lika som härtills skedt är. Denna fördelning stadfästades ytterligare, d. 10 Decemb. 1731, medelst öppen Resolution för Kyrkoherden Croël, och bref till Consistorium Holmense.
Sluteligen torde här kunna anteknas: att Messan hölls på Svenska, första gången i Stockholm 1525; att klämtningen kl. 10 förmiddagen och kl. 4 e. m. tog sin början d. 4 Mart. 1672; att med de offenteliga Bönestunder om Hvardagarne, börjades d. 17 Junii 1676, och att samla i Håfvorne d. 1 Junii 1689[1]. Om Gudstjensten och Messan innehåller Stockh. Tänkebok: feria 2:da ante Pentecostes 1529 p. 450, vardt och handladt i den Evangeliske sakene innan Råds allena, i Herr Peder Hårds närvarelse, och samtyckte alle att Evangelium skulle rent och klart predikas, så här efter som hit-
- ↑ Messenii Scondia Tom. XVI. Upplysning om Sveriges tillstånd i K. Fredrich I:s tid. St. 1779, 8:o p. 31, not.
