ras Privilegier; att de måga hålla deras egne Präster: derpå blef svarat, att Tyskarne skulle därom blifva tillsagde[1].
Uti S. Gertruds Capell säger Messenius[2] hade Tyskarne 1611 sin Gudstjenst, hvilket genom deras bekostning var ganska vackert beprydt. Hvad Lüdeke om denna Kyrka omständeligen anfört[3], är så mycket mera påliteligt, som det blifvit grundat på Kyrkans egne handlingar och säkre underrättelser ur Archiverne. Hvad derutinnan om denna Kyrka förmäles, under den tid Finnarne och Tyskarne, gemensamt nyttjade densamma; blifver angående Finska Församlingens öden anmärckt.
När S:t Gertruds Capell först blifvit byggt, är icke bekant; men S. Gertruds Gille, som hade ett egit Chor i Storkyrkan, omtalas i handlingarne redan i medlet af 14 årahundradet.
Sedan Tyska Församlingen 1607 d. 14 Jan., ensamt fådt besagde Capell, och K. Gustaf Adolph 1612, stadfästat denna förläning, för evärdeliga tider; var Församlingen omtänkt, att utvidga och förbättra denna byggnad, som i sådant ändamål företogs i början af 1619[4]. Af
- ↑ Tänkebok. 1596, fol. 269.
- ↑ Sveopent. p. 84.
- ↑ Diss. Hist. de Eccles. Teutonica. Ups. 1791.
- ↑ Om denna Kyrkobyggnad; om stället der den skulle uppföras, på Svartmunke Kloster-tomten, eller vid Stora Torget; om desseinen dertill, eller den så kallade efter liknelsen, finnes flere K. Johans bref, såsom 1574 d. 24 Apr. 1588 d. 5 Apr. och 1588 d. 16 Maji. Kyrkan skulle ock få namn af Templum S:æ Trinitatis.
