tillhörige vånhus och plats; hvarföre äfven, sedan Reductions-Collegium d. 14 Jan. 1678 förklarat, det innehafvarne af platsen, ej med någon reduction kunde besväras; de deraf för alltid, ägde besittningsrätt.
Förenämde K. M:ts Resolution, af d. 11 Maji 1725, tillägger Finska församlingen samma rättighet, som Beyerska arfvingarne förut innehaft; dock med det villkor, att berörde hus, oacktadt hvad omkostnad, till en kyrkas inredande derpå kunde göras, skulle vara lösen underkastadt; emot den Köpeskillings återställande, som derföre betaltes; i fall grunden hvilken är Kronans, skulle framdeles vid något tillfälle behöfvas; såsom ock, att ingen Kyrkogård dervid måtte anläggas.
Som förstnämde villkor syntes lämna Finska församlingen en mindre säker besittningsrätt i en framtid; var förmodeligen detta ärendet dragit under R:s Ständers yttrande, som uti underd. skr. till K. M:t tillstyrkte; att ehuruväl sjelfva grunden af första början varit donerad; församlingen deraf måtte lämnas, evärdelig besittningsrätt, hällst reductionen redan uphört och så många Kongl. tillsägelser och löften om plats till Kyrka gifne blifvit; i anledning hvaraf, Finska församlingen ärhöll K. M:t Ö. B. d. 14 Febr. 1727, om en oryggelig besittningsrätt.
Inköpet af merberörde hus, med de nödvändigaste reparationer derå, kostade 27,000 d:r K:mt, och emedan Kyrkomedlen ej bestego sig till mera än 3000 d:r, ådrog församlingen sig en skuld; till hvars afbördande väl en allmän collect öfver Riket och stambok hos församlingens
