de hos K. Erich XIV, underdånig ansökning, att deras Gudstjenst måtte dem ofredade tillåtas; önskandes att dem dertill något ställe eller Kyrka måtte upplåtas och förunnas. Den jämte ansökningen bifogade trosbekännelse var underskrifven af Dionys. Beurreus, Petr. Marsilius och Jacobus Pasqvier. Men Erke-Biskopen Laurent. Petri, och Laurentius Gestricius voro dem mycket emot och sökte förekomma alla anfall, på den nyligen införde Lutherske Religion[1].
§. 6.
Judarnas Synagoga.
Uti Kongl. kundgörelsen, angående Religions-friheten i Sverige, af d. 24 Jan. 1781, förklarades, att af allt det, som deruti blifvit förordnat, vore intet något som angick Judarne. För dem skulle ett särskilldt Handels-Reglemente utfärdas; hvaruti jämväl vilkoren, af den, dem förunte Religions-friheten, skulle fastställas och förklaras.
Detta Reglemente utfärdades af Commerce-Collegium d. 27 Maji 1782. Flere Judar hade emedlertid, med sina hushåll, till det antal i Riket inflyttadt, att de trodde sig kunna underhålla en Rabbi; och inkallade således dertill Jehuda Leb, eller Levi Hirsch, ifrån alt Strelitz i Meklenburg.
Uppå underd. ansökning af Öfver-Rabbinen i Stockholm Levi Hirsch Levi, igenom Herr R. R. och Öfverståth. Baron Sparre, att K. M. af anförde skäl, täcktes stadfästa bemälte Rabbin i
- ↑ Handl. till Uplysning i Sv. Kyrko och Reformat. Hist. 5:te Del. Upsala 1791. 8:o p. 251-288.
