högst sannolikt blifva, att Stockholms Stad ingalunda förtjenar det vanryckte, att innom sig hysa, ett större dödlighets-frö, än andra stora och lika folkrika Städer — En mening som helt och hållit, och endast blifvit grundad, på den jämförelse som blifvit gjord, emellan mantals-Commissariernes ofullständiga och dödslistornes fullständiga uppgifter. Genom förenämde granskning, har man således blifvit förvissad om den sanning, hvarmed en Wargentin, redan för detta tröstat: att mortaliteten i Stockholm ej lika säkert finnes i naturen, som den visar sig i räkning på papperet[1]. Hvarom mera angående folknummern i Stockholm.
Thermometerns medelhögd i Stockholm, enligt 21 års observationer, är i Januar. - 5, 3; Febr. - 3, 4; Mart. - 2, 1; April + 3, 8; Maji + 9, 2; Jun. + 15, 7; Jul. + 18, 0; Aug. + 16, 4; Sept. + 11, 8; Oct. + 6, 2; Nov. + 1, 6; Decemb. - 2, 1; omkring den 28 Mars börjar dess medelhögd för hela dygnet, att stiga öfver fryspuncten; d. 15 Maji blifver dess medelhögd 10 grader öfver fryspuncten, d. 20 Sept. faller den åter under 10 grader, och d. 19 Nov. börjar den att hålla sig under fryspuncten. Hela årets medelhögd är + 5,° 8, allt Celsii Thermometer.
Antalet af klara dagar äro 105, nederbördsdagar 140, stormdagar 24 à 25.
Isarne lågo ännu i slutet af April, åren 1763 och 1771[2].
