på pergament, dock något defect, skrifven på latin, finnes uti Linköpings Gymnasii Bibliothek[1], och inhämtas deraf, att de som gjordt något löfte, ad memoriam defixionis Domini, blifvit helade får svåra utvärtes skador; botade för flere Sjukdomar; döde till lif återstälde; fångar befriade ur sina fängelser; och de i Sjönöd varande frällste och räddade, m. m. hvarvid på ett ställe anteknas, att en som icke hållit hvad han utfäst, åter bliſvit försatt i sitt förra sjukliga tillstånd. Ehuru vittnen på några ställen blivit åberopade, till bestyrkande af aflagde berättelser, om timade underverk; torde dock ett upplystare tidehvarf, i detta arbete igänkänna, så väl Munkarnes vanliga bedrägerier; som femton årahundradets lättrohet och vidskeppeliga förtröstan till Munke-dikter och inbillade underverk.
Olaus Petri i sin lilla bok om Klosterlefvernet, nämner med några ord: angående Munkarnes bedrägerier: att de hafva upphäfvit döda menniskors ben, som i deras Kloster hafva varit begrafne, som i Vadstena, Skenninge, Westerås, Husaby och flerestädes skedt är; eller ock the hafva förhögt någor besynnerlig belete, som i Stockholm, med thet, de kalla: then helga lösn[2].
