Kostnaden som på Beurse-byggnaden blifvit använd, till 1773 års slut, beräknades till 1,091,694 d:r 9 r:st. K:mt, så att utom Beurse-afgiften, måste upplånas 474,344 d:r K:mt och de än återstående kostnader fordrade i det minsta 600,000 d:r K:mt.
Desse summor, med Tessinske husets inlösande, som således på Beurse-byggnaden, redan voro upptagne och framdeles måste uplånas, bestego sig tillsammansräknade till ej mindre än 1,494,344 d:r K:mt hvarpå interesset för sig allena utgör 89,660 d:r 20½ r:st. K:mt som årligen bör utgå, hvaremot Beurse-afgiften i det högsta årligen kunde räknas till 50,000 d:r K:mt.
På desse och flere andragne considerationer, grundade Öfverståthållaren dess underdåniga anhållan, att Beurse-afgiften måtte framdeles och i evärdeliga tider forttfara; icke allenast till hjelp och understöd vid betalningen af de skulder, hvarföre Beurse-byggnaden häftar; utan ock till en fond hvaraf staden i en framtid, kunde vinna den prydnad och anseende, som Borgerskapet utan det allmännas deltagande, hvarken är pligtig att befordra, eller mägtar åstadkomma[1].
I betracktande af hvad således anfört blifvit, prolongerades d. 29 Apr. 1774 Beurse-afgiften på 50 år, sedan den dertill förut utsatte tiden till 1787 års slut, lupit till ända. Till Stadens prydnad och större allmänne byggnaders befrämjande förhöjdes och förlängdes tiden till denna afgifts uppbärande än vidare; hvarom mera på sitt ställe.
År 1776 blef denna vackra och Staden hedrande byggnad i det mästa fullbordad. Uti öfre våningen, äro utom flere väl inredde rum en
- ↑ Handlingarne i K. Riks-Archivo.
