R:s Ständers eget verk, som hägnat och skyddat af K. M. borde bestå af R:s St:s Fullmägtige; hvilka efter den Instruction dem meddelas skulle, kommo att bestrida de till Riksgäldens betalande, hörande ärender, och blifva derföre R. St:r allena redo skyldige. Riksgälds-Contoiret skulle vidare tillhöra, enligt hemliga Utsk.s-Prot. utdrag af d. 24 Martii 1789, att emottaga de till Riksgäldsfonden förut anslagne medel, samt den nya bevillning och Krigs-hjelp, R. St:r kunde sig åtaga. Contoiret hade ock att utgifva, förskrifningar eller sedlar, till en viss inskränkt summa, med derå löpande ränta, att på bestämd tid betala. Antalet af fullmägtige, som af R. St:r eller deras Electorer, kommo vid Riksdagarne att väljas, föreslogs blifva 3 af R. och Adelen och 2 af de öfriga Stånden; Fullmägtige, skulle blifva förbundne genom Ed, och underkastade revision hvart tredje år, utaf de män R:s Ständer dertill utnämde; hvarförutan K. M:t skulle förses, med sådant, af R. St:r, på Riksgälds-Contoiret, garanterat Creditif, som både under förre och närvarande Regeringssätt, varit vanligt, att vid högst trängande orsaker, till Rikets räddning kunna nyttjas.
Sedan heml. utsk. Protocoll blifvit bifallit hos R. och Adeln d. 8, i Prästeståndet d. 3, i Borgareståndet d. 2, och i Bondeståndet d. 4 Apr. 1789, så var inrättningen af Riksgälds-Contoiret, så medelst stadgad och faststäld.
Ständerne utnämde derpå sine fullmägtige i Riksgälds-Contoiret. Betjening antogs efter den upprättade Staten; och detta verk sattes derpå i activitet; då Contoirets tryckte obligationer, att om ett år inlösas, med 3 procents ränta; underteknade af en utaf fullmägtige, och behö-
