tan för åfvannämde fond, 3 procent, betalas af Manufactur-fonden[1].
XI.
Controll-Inrättningen på Guld Silfver och Tenn.
Guldsmedernes skråordning i älldre tider, innehöll, att icke något guld ringare, än renskt, eller 18 karat 6 grän haltigt, fick tillverkas. Uti Commerce Collegii förordnande 1689 utstakas tydeligare, att allenast 3:ne slags Guld fick arbetas: Ducat-guld till 23 karat 6 grän; Pistolett, till 22 k. 6 gr., och Kronguld till 18 k. 6 grän, allt i fint beräknat på marken eller 24 karat. Man förbigår hvad älldre och senare handlingar, derom innehålla; men på Justitie-Cantz. sedermera R. Rådet Gr. Lövenhielms underd. föreställning 1750, om någon Controll på arbetat Guld och Silfver samt Tenn; tillförordnades visse Deputerade att derom öfverlägga, och med underd. betänkande deröfver inkomma. I anledning deraf, kom detta ämnet, under K. M:ts nådiga pröfning; hvarefter d. 7 Dec. 1752 K. M:ts stadga utkom, angående en faststäld controll stämpels sättande, på allt Guld, silfver och tenn, som här i Riket arbetades. Hvad derutinnan om desse metallers hallt, med mera stadgas, kan bäst af sjelfva författningen inhämtas.
Till handhafvande deraf, förordnades en Öfver-Directeur med nödig betjening; och ett Controll-Contoir inrättades i Stockholm, under Comm. Collegii öfverinseende. Anstalterne för Landsorterne, fogades genom Magistraterne i städerne.
- ↑ Flintbergs Bruks-idkares och Städers förmåner och skyldigheter. St. 1788 4:o p. 243 &c.
