som efter den dagen, understod sig, fånga, fördrifva eller dräpa, en af församlingen Krönd Konung.
Magnus Erlingsson skall hafva varit den förste Konung i Norrige som blifvit Krönd 1151, och före den tiden, lärer ingen Konung i Sverige kunna uppvisas, som med några Krönings-Ceremonier, intagit sin Thron; bland dem skall Erich Knutsson varit den förste som 1210 blifvit Krönd[1].
Upsala har af ållder blifvit ansedd, såsom Svea Konungars Krönings-Stad. Landslagen VII Capit. lyder derom: Nu thå Konunger will, skall han i Upsalom wighias och Krönas eller och annor stadz i Rike Sino, efter vilja och fallom sinom: Tho af Erche-Biskope hällst, för wärdoghet skuld bäggia thera. Efter häfdernes anvisning hafva dock åtskillige Kröningar, skedt i Stockholm, hvarå härefter en korrt förtekning följer.
Märkeligt är hvad Biskop Brask, skrifver till K. Gustaf I. ex. Lincopia die S. Canuti 1523: "Käre Nådige Herre, är mitt fullkomlige råd, att Eder Nåde, ej längre fördröjer Eder Nådes Kröning för någor saker, Eder Nåde sjelf befinner yttermera än jag skrifva. Det finnes i sanning att K. Karl vardt korad helga Lekama tid i Stockholm, hyllad på Mora Sten S. Peders afton, dernäst ock Krönd i Upsala S. Peders dag, af Biskopen i Linköping, och vårfrudag visitationis dernäst, sedan Erke-Biskop Jöns var vigd, Krönte han Drottningen samma dag, under Högmessone och hvar Eder Nåde täckes det skulle ske, annen städes än i Stockholm, der jag intet tillråder, för en obeständelige ände, der hafver alltid efterföljt, sätter jag till Edert egit bröst, råd,
- ↑ Botin S. R. H. p. 294, 211.
