som befins af Cronikom och manaminne, som än lefva"[1]. Sedan 5 Konungar som icke Kröntes i Upsala, Valdemar, Birger Magnusson, Magnus Smek, Johan II och Christiern Tyran, för deras elaka regering skull, blifvit ifrån Thronen stötte; så skall Upsala efter Professor Schefferi berättelse, blifvit hållen för en lyckeligare Kröningsstad, än någon annan i Riket[2].
Peringsköld med åberopande af Gislonis Chrönika, säger att Magnus Erichsson Smek, tillika med sin Drottning Blanca blifvit Krönd i Stockholm 1335, på sitt 19 år. En annan berättelse utsätter årtalet 1336, med tilläggning att åtskillige Riddare blifvit slagne af Cherubim och Seraphim. Denna Kröning skall blifvit förrättad af Erke Biskop Petrus Philippi[3].
Christian I. blef antagen till Konung i Sverige d. 24 Junii 1457. Johannes Magnus och Loccenius, säga honom hafva blifvit Krönd i Stockholm; men Rim-Crönikan, att han for i hast till Morasten och Upsala. Derutinnan instämmer Botin, som utsätter hyllningen d. 28 Junii vid Morastenar och Kröningen d. 30 derpå följande i Upsala 1457.
K. Johan II. eler K. Hans kallad, förenämde K. Christians son, förut utkorad till Fadrens Efterträdare, på mötet i Calmar 1483, hyllades på Stockholms Rådhus och Kröntes i Stadens Storkyrka d. 25 Nov. 1497. Han dubbade då 50 Riddare, och missbruket sträckte sig så långt, att ock barn i vaggan, blefvo gjorde till Riddare. Rimkr. beskrifver huru de som önskade få
