Utanför stora Slottsporten befaltes 1571, att en stark vindbro, skulle med första anläggas; likaledes att en Vattenkonst skulle förfärdigas uti Tornet vid gamla badstugan; att uti Drottning-maket skulle fönstren förändras; år 1572, att en raket-bahn, skulle upprättas på Västra sidan om Slottet, uti den torra grafven, emellan Slotts-bron och det Norra Tornet, samt en liten kammare eller stuga der bredevid, för Konungen; med flere förändringar i Jungfru-stugan; med Kiste-salen och de tvänne gaflar på Slottet, som K. Erich låtit uppmura och med bly täcka, hvarom förordnades 1576; vidare skulle Husgeråds-Kammaren flyttas, till de trenne hvälfde rum, der Cantzliet varit, och Cantzlie handlingarne, till andre läglige rum och våningar.
Den älldsta Kyrkan på Slottet, skall hafva varit vid uppgången till Riks-Salen, på Norra sidan Öster ut. Den andra i Västra flygeln, der sedan Cammar-Archivi hvalf inrättades; Bibliotheket i Östra flygelns öfversta våning, der Drottning Catharina Jagellonica, hade sin Papistiska gudstjenst.
Att Capellet med flere byggnader på Slottet, skulle med det första förfärdigas, derom gaf K. Johan befallning, d. 18 Jan. 1570. Han lät ock bygga ett särskilt Capell, för Catholske barn och qvinnor, i Östra delen af Slottet[1].
Kyrkan som i hans tid byggdes och påskyndades 1577, blef härligen utsirad, med 10 marmor-pelare, tagne i Finland. Till Tornets täckande, anordnades koppar 1580; till högchorets afstängande, lät K. föranstalta om gutne galler af mässing, 1588, och samma år d. 10 och 20 Jan. om samma Kyrkas prydnad, innan- och utan-
- ↑ Messenii Scond. T. 7, p. 55.
