Om en på Stockholms Slott, förborgad skatts eftersökande; än i de rum, der varuhuset stått, i förborgen; än i den nedre trägården; lät K. gifva åtskillige befallningar, till dem som voro uti Slotts-lofven, 1584 och 1588[1].
Till en prydeligare Slottsports förfärdigande, skulle enligt K:s skrifvelse, d. 17 Nov. 1587, Byggmästaren Wilh. Boij, upprätta ritning och förslag, till K:s vidare påseende; förordnandes ytterligare, d. 10 Jan. 1588, huru Slotts-portarne med de tu Torn, skulle blifva med Vapen, pelare och huggen sten beprydde.
På Tornet tre Kroner, skulle muren förhöjas 15 alnar. (K. Br. d. 19 Apr. 1588). Att Guldsmederne i Stockholm begärt 300 Ungerska gyllen, för att förgylla Kronan och Engelen, som skulle uppsättas på Tornet, ansåg K. olideligt och straffvärdigt; och som Diedrich, Guldsmed i Upsala, och hans medarbetare, dertill fordrat så när halfparten mindre; så skulle han få denna beställning. Denna förgylte prydnad ville K. ock hafva uppsatt, innan sin ankomst till Stockholm. (K. Br. d. 8 Maji 1589). Muren skulle göras tjockare i den Salen, der K. fick sin mat, på den väggen som var emot Barnkammaren. (B. d. 30 Jan. 1591).
Uti det hvalf, der Rasmus Ludvigsson, hade gamla handlingar, nederst under K. Johans egen kammare, der utsigten var emot strömmen, insattes 1592 d. 4 Martii de uti onåd råkade Råds-personer, Sten och Gustaf Baner, ditförde af Nils Jönsson och 16 Hingstridare; i lika måtto blef den följande 5 Martii Riks Rådet Erich Sparre, der sammastädes införd, beledsagad af Olof Jöransson och 14 Hingstridare. För samma
- ↑ Regist. i Arch. G. G. p. 77, 167.
