lägges tillhopa, en ganska snygg och vacker Stad[1].
Konung Carl XI. lät d. 31 Jan. 1663 bref afgå till Öfver-Ståthållaren, om en ny och viss dessein öfver Stadens storlek och bebyggande, hvilken skulle, ju förr dess häldre, affattas och i verket sättas: Projectet skulle sedan Konungen underställas och hans mening afvagtas. Vid samma tillfälle kunde bäst utses, hvilka gator, platser och lastadier, än vidare borde upphöjas; dit orenligheten kunde bortföras, och hamnarne derifrån således befrias.
Flere Författningar och allmänne Byggnings-Ordningar, finnes så väl uti Stockholms Stads styrelse, som ibland samlingar af tryckte allmänna handlingar; hvilkas innehåll, till undvikande af onödig vidlöftighet, här kunna förbigås. De ådagalägga Konungarnes vårdnad om Hufvud-Stadens prydnad och anseende, till både Rikets heder, och den värdighet, ordning och skick som Konunga-sätet fordrade. De i senare tider uppförde kostsamme publike byggnader, vittna tillika om en mera odlad smak, och om de fria konsters uppmuntran och skydd, under en K:s spira, som sedt byggnadskonstens gyllende tidehvarf, i Roms ruiner. Stenhusbyggnader på Malmarne, blef under K. Gustaf III:s regering mera allmän. Alla så väl nybyggde som reparerade Hus, blefvo nu anstrukne med ljus, merendels ljusgul färg; så att den före 1730 så mycket brukelige mörka färgen, aldeles afla-
- ↑ Whitelocks Dagbok öfver dess Ambassade till Sverige. Öfvers. af Erke-Bisk. Doct. Uno von Troil. Upsala 1777. 8:o.
