des. Sedan 1780, började man ock i de större och nya Husen, att insätta fönster, med så stora rutor, att 6 rutor intogo en hel fönsterluft, i stället för de på 1730-talet införde större kittrutorne; som åter utträngde de fordom så allmänt brukade små blyrutorne. Storkyrkan blef 1783, och Catharinæ Kyrka 1784, reparerade och med ljusgul färg anstrukne. Staden har således genom en odlad smak, vunnit ett mera lysande utseende, än under någon, af de föregående Regeringar. Hufvudstadens lustre öktes ifrån 1650 till 1680, då enskilte Herrars Byggnader, uppfördes merendels genom medel, som de vunnit under Sveriges lyckeligare krig[1].
§. 3.
Stadens grund, med dess område och tillhörigheter, äro enligt Privilegierne, Kungeliga förläningar, till Stadens förmån och inkomst. För tomter, som till bebyggande, af Staden upplåtes eller af ålder upplåtne blifvit, betales således en viss afgift, under namn af tomt-ören; så framt samma tomt, eller lägenhet, icke blifvit friköpt, med en viss erlagd summa i ett för alt, efter dess innehåll och värde.
Uti förenämde 1550 års ränte-bok, upptages tomtören för samma år, till 428 mark 3 ½ öre, och hus och boda-lön, hvaribland nämnes, Stadshuset vid S. Nicolai port, Gillestugor, Stadens Byssehus vid Själagårdsgatan, Stadens Klädeshus vid Svartmunkagatan, Predikarehusen, Bodar Nordan och Sunnan Vågen, Nordan och Sunnan Kartusergränden, af Vågen och Sudra
- ↑ Upfost. S. Tidn. 1784, p. 571.
