Vidkommande Östra delen af Staden; så visar 1547 års Charta, att den väl haft mycken åbyggnad; men varit i små och sneda qvarter indelt; åtföljande den gamla muren. Närmast Slottet, ifrån K. M:ts Skeppsgård, var den i synnerhet länge, utan all ordning och regularitet, som ock af K. Gustaf Adolphs ofvan berörde författning nogsamt bestyrkes; samt huru han ansedt denna Östra del af Staden, böra vara bäst bebyggd; förmodeligen, så i anseende till handeln och rörelsen derstädes, som läget vid sjön, der alla utländske Skepp skulle hamna; och hvaraf man vid inloppet till Staden hade första utsigten.
§. 5.
Ett ord är redan nämt om Bryggan vid Slottet, der afgående Skepp legat 1315. Skeppsbron har sedan den tiden flere gångor blifvit ombygd och utflyttad; äfven i det ändamål, att rätta strandlinien. Önskeligt vore, att vidare utfyllningar icke måtte ske, till försämrande af denna nästan oförlikneliga hamn.
Efter 1547 års Charta, var allmänna Vågen i Södra ändan af Skeppsbron, der nu Bankohuset är, å gamla Våghus-tomten uppförd. Den delen af bron har fordom blifvit kallad Järnbron, af samma skäl som Järntorget; att derstädes i älldre tider, varit både lastnings och upplagsplats, för det oförsålde järnet. Uti Stockholms Stads ofta åberopade ränte-bok, för 1550, uppföres boda-lön, för bodar, Nordan och Sunnan Vågen, som förbemält är; och ibland utgifterne, 12 mark, till Brynolf Dödegräfvare, för timme-klockan han ställde, på Våghuset; hvar-
