som derstädes ännu synes, och är utmärckt på Wijkmans i koppar stuckne Charta 1701.
På en Charta i Landtmäteri-Contoiret, öfver Stockholm, upprättad emellan 1650 och 1660, finnes Upsala-vägen anvist, förbi Stallmästare-gården, på samma sätt som nu för tiden; men vägen åt Stäket eller Enköping, utmärkes på samma stråt som åt Carlberg.
Utom nu nämde Tullar, finnes på N. malm, nu för tiden Carlbergs Tull, hvilken finnes nämd i Cam. Collegii bref. af d. 29 Nov. 1672, då fråga var, om de Cautionisters vederhäftighet, som Tullnären derstädes presenterat. År 1699 upprättades på General-Inspectoren Hägerflychts begäran, af då varande Extr. Ord. Landtmätaren P. Wijkman, en Charta öfver situationen från Norr-tull till Carlberg; i anseende till någon då tilltänkt Tullhus-byggnad, hvilken Charta finnes i Landtmäteri-Contoiret[1]. Att till vägjämningen emellan Carlberg och Staden, någon bergsprängning varit nödig; inhämtas af K. br. d. 2 Sept. 1697, till K. Krigs-Collegium, att till samma behof låta affölja så mycket krut, som kunde behöfvas. (Regist. i R. Arch. f. 53).
Angående Staqvetet omkring N. malm, är med några ord redan nämt, att Arbets-manskap; till dess uppbyggande, commenderades 1622. Dertill bör ytterligare läggas: att då det föll Staden odrägeligt, att upprätta och vid magt hålla det samma, efter den gamla linien, donerades d. 27 Oct. 1670, till Stadens nytta, platsen därutanföre, ifrån Ladugården till N. malms tullport, efter en då affattad ritning, som nu icke finnes. Uti bref derom af samma dag, till Öfver-Ståthållaren Axel Sparre, befalltes att tomterne måtte Staden till godo blifva
- ↑ Ekerman, l. c.
