utdelte och bebyggde; hvarjämte befallning förnyades, om Norra Tullport; och att derom utan vidare drögsmål, all nödig anstalt måtte göras.
År 1682, när Stockholms Ladugårdar, såsom Kungsgårdar reducerades, med 1681 års ränta; har dock genom Resolutionen d. 28 Sept. 1682, Staden blifvit bibehållen, vid den så kallade utmarken; som skattades ifrån gamla Ladugården, alt intill Brunsviken, utom Djurgårds gärdesgården, och det som 1670 donerades; eller som orden längre fram, i samma Resolution lyda: vid hela den platsen, utan för gamla linien, från Ladugården till Norremalms tullport, som efter Magistratens delineation 1670, K. då till Stadens utrymme, och under Magistratens disposition, lämnadt.
Emellan Norr- och Roslags Tullarne, är en bergaktig plats och udde, som går ut i sjön. Denna plats hade Byggnings- och Ämbets-Collegium 1756 upplåtit åt en Kryddkrämare Ekeberg, emot årliga tomtören 12 D:r S:mt. Emedlertid lär samma udde hafva blifvit på något sätt i fråga stäld, i anseende dertill, att den varit genom ett staqvet, till olofliga inpractiseringars afvärjande, ifrån utmarken afskild. För att återvinna denna udde, den Magistraten ansåg, som utmarken tillhörig; anfördes derom 1783, uti skrifvelse till Öfver-Ståthållaren Baron Sparre: att till följe af donationen 1670, hade Staden som en skyldighet, alltid måst underhålla landsvägen utom Brunstullen (Roslagstullen), ungefär så långt stycke, som denna udde går i Brunsviken, hvilket annars icke kunnat tillkomma Staden, om Staden ej ägt både strand och land, på den sidan om landsvägen.
Förenämde udde tillhör nu Bellevuë, och är intagen uti den anlagde park, derstädes.
