§. 2.
Att Klostret skulle kunna begagna sig af nyssnämde donation; eller malmen ifrån Norr-ström till Kungsbacken, lät K. Magnus utfärda Dess privilegium, dat. Alsnö 1288, att alla som ville bebygga Klostrets tomter, skulle njuta samma friheter, som Stadens Borgare innom murarne.
År 1320 contraherade Borgaren i Stockholm, Hinsekin Sundag med Klostret, om en tomt vid qvarnen, på Norra sidan, den han i 16 år skulle häfda och bebygga, emot en half mark penningar i tomtören.
År 1327, hade Mgr. Canis fådt en tomt till Kålgård, på Västra sidan vid Petter Smed, att nyttja i sin lifstid, emot revers, att hans arfvingar, ingen rättighet i framtiden och efter hans död, dertill äga skulle.
År 1328 hyrde Erke-Biskopen Ol. Beronis, på 20 års tid, en tomt af 30 alnars bredd, belägen emellan farvägen och sjön vid Klostret (inter communem viam et stagnum prope claustrum) för 1 öre p:gar årligen. Häraf intages icke allenast; att vägen då gådt på Västra sidan om sandberget; utan bestyrker äfven någorlunda Klostrets belägenhet nära sjön.
År 1331 d. 28 Julii hyrde Lagmannen i Södermanland, Lars Ulfsson, en tomt, belägen emellan Mich. Danskes gård och Kloster-gården, till bebyggande, som efter Hans och Hans Frus död, skulle åter falla till Klostret.
År 1332 dagtingade Greger Magnusson med Klostret, om en tomt i sin lifstid, vid Pett. Smeds, af 40 alnars längd i Öster, och bredden allt intill berget, samt om en bro, af 5 alnars bredd, att der lägga sina farkoster.
År 1335 d. 6 Julii betingade sig åter Hinsekin Sundag af Klostret, en tomt vid Norrebro, der
