han byggdt sig hus, med villkor, att i Jungfru Richissas lifstid, besitta platsen utan lego; men efter hännes död, skulle Mäklare sättas, emellan Klostret och honom, och hvad de beslöto om husbyggnaden, som kunde vara skedd, det skulle bägge parterne blifva vid. Detta samma huset vardt året derefter af Fred. Finland, som haft det 3 år i pant, och låtit det, 3 gånger på Rådstugan till inlösen uppbjuda, såldt åt Clarae Kloster, då Abdissan Richissa, efter föregången värdering betalte derföre 70 mark gångbart mynt, enligt Köpebref d. 2 Maji 1336.
Flere tomter uthyrdes de följande åren; men då deras belägenhet eller andra märkeliga omständigheter icke beskrifvas, i de derom uprättade afhandlingar; torde deras upprepande, här utan saknad kunna förbigås.
År 1443 dagtingade Borgaren i Stockholm, Olof Ragvaldsson med Klostret om en tomt och trägård, der han och hans Hustru, skulle i sin lifstid sitta oqvalde, och få hålla tvänne Kor, emot 20 penningars hyra årligen; innom samma frid och hägnad, som Klostrets Kor och Får.
År 1440 hade Klostret undt Ambjörn Bengtsson och hans Hustru, Katarina Stensdotter, i deras lifstid, en tomt Västan för Klostrets tegelhus och Nordan vid qvarnberget; så att farväg låg emellan berget och tomten. Efter deras död skulle gården tillfalla Klostret, till deras Själars gagn.
År 1441 tillstår i sitt öppne bref, Bengt Jonsson af Salistom, Lagman i Upland, med sin Hustru Mareta Lydikes dotter, sig hafva legt af Klostret en holme; liggandes emellan Stockholm och Norra malm, Sunnan från deras Qvarn och Östan brona, som kallas Barkaraholm; att bruka, bygga och nyttja, emot 1 tunna Smör årligen.
