Sedan K. Albrecht 1365, tagit Olof i Lögheboda, S. Clarae Klosters Syssloman, under sitt beskydd, fri för alla Krono-Utskylder, gaf han sig korrt derefter, med alla sina gods och ägor, under Klostret, till evärdelig tjenst och lydno; hvilket K. confirmerade 1370.
År 1499 afhandlade Mattes Guldsmed, med Klostret, om ett Torp Lögjaboda i Solna Sochen, liggande emellan Brunsviken och Brunkebergs-änden, med alla dess tillhörigheter, och hälften af den flotmosse, som ligger emellan Vessby och Lögjaboda Äng, med en löt som ligger Väster för Brunkeberg, för 4 mark reda penningar årligen, att njuta i 4:de led. Byggningen derå, var förut skattad för 3 mark.
§. 3.
Genom de i förberörde måtto uthyrde tomter och lägenheter, blef denna delen af malmen, väl i förstone någorlunda bebyggd; men om Klostrets förmån och inkomster dertill gifvit anledning, så blef ock Klostrets förstörelse, i anseende till Stadens bättre försvarande, vid fienteligt anfall, tillika orsaken och anledningen, till de uppförde hus och byggnaders afrödjande, hvarigenom äfven denna delen af malmen, åter kan anses, såsom obebodd och öde, utom några Kålgårdar och små kojor eller vacktstugor.
Uti Privilegierne, näst efter S. Olofs dag, 1529, gaf K. Gustaf I. Stockholms Stad, S. Clarae gärde till mulbete; och uti Privilegierne d. 12 Apr. 1563, donerades Staden med den delen af Clarae gärde, som inhägnad var; men hvarå förböds att bygga.
Det fordrade lugnare tider, en mildare regering och mera allmän säkerhet, än under Danska väldet, att gifva Stockholms Stad ett mera utvid-
