Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/11

Den här sidan har korrekturlästs
5


§. 3.

Af hvad fornforskare olika berätta, om Gråmunke-Klostrets fundation 1282 och 1287, synes den, efter fleres öfverensstämmande tanke, säkrast kunna utsättas, till år 1284. Om Kyrkan och Klostrets byggnad, då på en gång blifvit börjad, och om båda då blifvit af sten uppförde, är icke gifvit. Af den antekning som funnits, uti en i Antiqvitets-Archivo, förvarad gammal Dagbok, om Minoriter-Brödernes hus, såsom grundlagdt 1270; tager man den mening, att sådant angått deras enskilta hus, men icke Klostret; och hvad Kyrkan vidkommer, kan man af K. Magni testamente, gifvit Skara 1285, och de derutinnan anordnade flere gåfvor, till serskilte Altaren, och Snyterstad Sätesgård, till Kyrkans och grafvens fullbordande, med trygghet sluta, att den varit börjad, och vidare icke saknat Hans omsorg, när han då redan der utvalde sin läger-Stad; med förbannelse öfver den, som sådant skulle söka att hindra.

Att han med denna Klosterbyggnad, ämnat stifta sitt namns åminnelse, och i de dertill förlänte rika gåfvor, utmärcka sin frikostighet, emot Fransiscanerne och deras Orden, så väl, som sin vördnad, för den Helige Fadren på Petri Stol; är otvifvelacktigt; men ehuru han vunnit förenämde ändamål, hafver efterverlden dock ansedt detta, som en nog stark skugga i Hans målning. Då han som Konung stadgat frid och säkerhet innom Riket, skyddat Allmogen för våld, och stiftat flere goda lagar; torde man böra dömma mera mildt, om de fel, som egenteligen vore tidehvarfvets och Hans gunstlingars. Deras köpta tillgifvenhet, var honom högst nödig i en tid, då Präster och munkar, hade ett nästan oinskränkt välde öfver folkets bå-

de
A 3