hofs ängarne och der fiskat; hvartill kommer att åtskillige järnringar, af större slaget, funnits qvarsittande, uti de Västra bergen, vid Träsket, nedanför den så kallade nya vägen, som synes vittna, att man der fordom hamnat med farkoster[1]; hafver dock denna båtfart, blifvit bestridd; icke såsom omöjelig, om vattuminskningshypothesen antages; men af den grund, att Träsket och Ingemarshofs ägor, förmenes vara högre belägne, än både Brunsviken och Saltsjön; hvilket dock genom afvägning, icke blifvit utrönt; och att Norra malmen 1649 icke varit bebyggd längre upp, än till Kammakare-gatan och Brunkebergs Capell, och båtfarten således, icke synnerlig angelägen eller nödvändig, att för Transportens skull, genom konstens tillhjelp, befordras. Denna farled blifver således ansedd, såsom ett aflopps-dike, ifrån det högre belägne Träsket och Kattrumpersjön, såsom ett namn, hvilket endast skall blifvit Träsk-sjön tillagdt.
På den af Wittingh i Jacobs minne bifogade Charta, är hela denna farled, ifrån Saltsjön allt intill Brunsviken utmärkt, med åberopande af gamla Chartor och Palmsköldske samlingarne om Stockholm, i Upsala Bibliothek förvarade.
På en annan Geometrisk deliniation, öfver den afbrände Norremalms Östra och Västra del 1686[2], är denna vattuledning ifrån Packar-torgs-
- ↑ Wittinghs Jacobs minne, p. 3.
- ↑ Denna svåra eldsvåda öfvergick N. malm d. 8 Jun. 1686, ifrån Hamn-gatan hela Reger. gatan uppföre, till lilla bron vid Häckelverket, och ifrån canalen till Olofs Kyrkogård, hvarvid i båda församlingarne afbrändes 646 gårdar, och 3 väder-qvarnar; hvaraf Staden i Contribut. och inqvart. p:gar, måste sakna 5502 d:r S:mt. (Öfverståth. relation 1686). Uti tvisten emellan Bryggaren Erich Andersson Vestman kärande, och Carl Mårtensson svarande, om upphofvet till
