ken af Drottning Christinas och Regeringens i Hännes minderårighet, omtanke och försorg, att gifva Norremalm, ett för Hufvud-Staden ordenteligt och värdigt utseende. Åminnelsen deraf torde vara i dessa gators namn förvarad.
Kronans i förenämde måtto, omförmälte gamla repare-bahn, vid gamla Ladugårds-bron, som skänktes Staden d. 27 Martii 1669, till Manufacturers och Färgeriers inrättande; blef, sedan Träsk-sjön igänväxt, och vattnet derifrån, ansågs ensamt nödigt, till vattukonsten i Kungs-trägården, samt Träsk-rännilen igenfyldes, hvarefter handtverkarne afflyttade till Kungsholmen, på Magistratens, genom Öfverståthållaren Gr. Gyllenstiernas gjorde hemställande, till Kongl. Regeringen 1703, omsider till tomter indelt, att emot tomtörens erläggande till Staden, af Borgerskapet cultiveras och bebyggas.
Åfvanföre och omkring Johannis och S. Olof hafva dels berg och högder, dels sumpige och lågländte rymder, icke varit de tjenligaste, utan mycken kostnad, att kunna bebygga. Således finner man hus och kojor på denna tracten, så nedsunkne i jorden, att taken äro i lika läge med gatan, och hafva till tomtens hägnad, planket på taket; på de högre och förmånligare belägne ställen, äro åter flere vackre stenhus i senare tider uppförde, samt åtskillige trä- och malmgårdar anlagde.
Gyllenborgske malmgården näst intill Norremalms sur-brunn, byggdes under de förre Riksdagstiderne, och ämnades till ett stort Vårdshus; som då, i anseende till en mera lönande rörelse och näring, kunde betala en ansenligare och deremot svarande hyra. Denna byggnad bestående af ett stort stenhus, med många rum, såldes och inreddes sedan till Cassern.
