vägande och inrättande efter den högd, det i anseende till bron fordrade, jämte fyllning och ny stensättning, var fullkomnadt, då Hännes Maj:t Drottningen, Frederica Dorothea Vilhelmina, hade sitt intåg i Hufvudstaden och öfver denna bro, d. 31 October 1797. Vid ändan af Södra Qvain, der för detta gamla bron från H. ands-holmen till Norremalms-torg tog sin början; inrättades 1799 fyra pumpar, till mera beqvämlighet vid vattu-hämtning.
Mera än 100 år förut, som redan anmärkt är, var läget af denna bro, vid Slotts-byggnads-desseinens fastställande, på Grefve Nicodemi Tessins förslag, af K. Carl XI faststält. Bristande tillgångar hindrade länge, att ens tänka, på denna nya stenbros anläggning. En början gjordes väl i Konung Adolph Fredrichs tid, med den delen deraf, som är närmast Slottet[1]; men det var K. Gustaf III förbehållet, att befrämja en stor företrädares afsigt; och att jämte denna bro, med tvänne ståteliga Palats, och K. Gustaf Adolphs statuë, gifva Slottet en utsigt, Staden en prydnad och sig sjelf en åminnelse.
Något mer ån tio år, fordrade denna del af bron, att bygga, som är stor och rymlig; men i anseende till det qvarstående gamla Gr. Pehrs hus; är dock passagen på Södra sidan något trång; som gjordt en särskild författning nödvändig; att de kommande och farande, från och till Helge-ands-holmen; taga de förra, vägen Söder om, och de sednare Norr om samma hus; att icke möta hvarannan; till undvikande af trängsel. (Öfverst. Kundg. d. 1 Sept. 1797).
Olika omdömen om denna Brobyggnad, underkastas kännares pröfning. Om den synes tung
- ↑ Se derom beskr. angående Kongl Slottet.
