Af Örnhjelms och Peringskölds Diplomatarier, kunde denna förtekning ökas; men man undviker gerna, en altid tröttande vidlöftighet. Man kan dock icke här spara den reflexion; att om det var Roms ändamål och politik, att genom Munkar och deras bedrägerier, underlägga sig gods och egendomar, och sluteligen göra sig hela landet skattskyldigt; så hade den omsider en motsatt verkan, då Klostrens samlade rikedomar, i betydande måtto, befrämjade Reformations-verket; gjorde K. Gustaf I:s reduction, lika nödvändig, som nyttig, både för Staten och Undersåterne; samt bidrog tillika, att fönderslita de ovärdiga bojor, som så länge tryckt ett villadt folk, och att skingra de svartesta Måln på Kyrkans Himmel. —
En ritning af Klostrets fordna utseende, som Kyrkoherden Johan Possieth, till sin beskrifning öfver Riddarholmen upsökt och 1726 låtit i Koppar stickas; finnes bifogad, Strickers Acad. afhandling 1747, om Riddarholms Kyrkans öden[1].
Deraf ser man Kyrkans och Klosterhusens belägenhet, innom sin med torn, murar, samt dubbelt pålverke, inneslutne holme. Klostret på Kyrkans Södra sida; trenne Capeller, Scholan, Själa-Capellet, Munkarnes hus, bron ifrån Stora porten till det på andra sidan liggande Castellet, m. m. Denna afritning är ock lika, med utseendet af Gråmunkeholm, på Padt Brygges mindre Charta 1676, öfver Stockholms Stads belägring 1520.
Man tror att detta Kloster fordom stått, der Posseska huset var 1747. Man dömmer det så väl
- ↑ Possieths samling, Gråmunkeholms flockar kallade, som man länge ansedt för förlorade, hafva med Biskop Celsii samlingar, kommit uti Upsala Academies ägo. (Profess. Fants bref till utgifvaren af detta arbete).
