till Staden och Myntet; kan med trygghet berättas; att desseinen och ritningarne dertill, blifvit af R. R. och Öfverståth. Friherre Sparre presenterade och af K. Gustaf III. gillade och påskrefne. Vid samma tillfälle förestälte Baron Sparre förslagsvis, att vid denna bro-byggnad, då den en gång kom att företagas, kunde på Helge-ands-holmen och udden, hvaröfver bron skulle komma att gå, en plats intagas och beredas, till uppsättande af Konungens ärestod:
Då en verkstad sedermera uppsattes på lilla Stallgården, för en Smed eller Hofslagare; påminte Öfverståth. i underd. att denna byggnad, efter nyssnämde dessein, kom att stå, den utstakade brolinien till hinder; hvilket med husets nederrifvande, då fråga derom kunde blifva, Konungen trodde lätt kunna afhjelpas.
Länge har Stockholms Stad saknadt varaktiga broar. Deras byggande af sten, till en märkelig besparing i utgifterne, då deras bestånd, för en längre framtid, bör kunna påräknas; synes icke fordra någon afhandling; för att om nyttan och flere förmåner deraf, stadga en allmän och af erfarenheten befästad öfvertygelse. Man vill här endast hafva anteknat, att broarnes underhåll i Stockholm, ifrån och med 1745, till och med 1765, kostat efter uppgjord räkning 102,407 d:r S:mt 3 5⁄12 öre[1].
§. 5.
I häfderne nämnes ofta Sandbron. Så kallades Norra delen af bron, på fasta landet, eller sanden nedanför Brunkeberg, der nu Norremalms-torg är. Denna väg eller bro, omtalas i senare handlingar, såsom en Communication emellan Västra
- ↑ Kammer. Bilounds räkning.
