vit afmätt och i sednare tider ytterligare blifvit reglerat; som här nedanföre, vidare varder förmält.
Att Östra tracten omkring malmtorget, 1634, varit med trähus bebyggd, intages af Kongl. Senatens Protocoll, af d. 31 Decemb. s. å. då resolverat blef, att de som hade tomter, ifrån Svante Baners hus, till malm-torget, skulle på båda sidor om gatan, bygga stenhus, eller upplåta dem androm, som det göra ville. Den sedermera åren 1637—1640, värkstälde gård- och gatu-refning, samt malmens återuppbyggande, efter 1640 års eldsvåda; har förmodeligen gifvit torget ett förnyat skick och utseende.
Till utvidgande af Norra förstadens torg och till handelens förmering och beqvämlighet; skänktes Staden af Dr. Christina, 1647, en Kronones, Öster om förstadens torg, belägen tomt; hållandes i längden, Norr och Söder 100 alnar, ifrån den långa tvär-gatan, ned till Norre ström; men i bredden ifrån torget Öster ut, 70 alnar, både uppe vid gatan, så väl som nedervid strömmen; till en fast och oryggelig egendom, att njuta och behålla, till evärdeliga tider[1].
Vid den år 1775 gjorde grundgräfning, för K. Gustaf Adolphs Ärestod, fants 8 alnar under då varande torgbrynet, en murad spis och eldstad; jämte flere qvarlefvor af pålningar deromkring, hvilket tyckes utvisa, att fordom stranden varit vid detta ställe; äfven som en senare gjord gatuläggning träffades qvarlämnad till 3 alnars djup; liggande under då varande torg-yta, på detta ställe; likaledes vardt vid omläggandet af torgets öfra del, Norr om piedestalen, år 1796, funnen en gatuläggning, emellan 1 à 2 alnar, under då varande torg-högden; hvaraf kan slutas, att detta torg for-
- ↑ Öpp. Brefv. d. 18 Febr. 1647.
