Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/178

Den här sidan har korrekturlästs
172


Predikstolens flyttning till Norra sidan; — om nya Altarets uppsättande 1658, skänkt af Rådman Olof Larsson; — om de insatte nya fönstren 1722; — om Magistratens i Norra förstaden och Kyrko-Föreståndarnes 1633 gjorde författning ang:de Bänkrummen; — om det nya Orgverket, af Eisenmeger förfärdigat 1651, — och om de till prydnad å Kyrkans väggar upphängde mångfaldige vapen och Epitaphier, — är, sedan en häftig vådeld öfvergådt detta Tempel, minnet förvaradt, uti den ofta nämde S. Clarae beskrifning, med det mera som denna Kyrka angå kan. Man kan hvad de sistnämde prydnader och monumenter beträffar, icke underlåta att än ytterligare påminna, då man så ofta under dem läser: här hvilar begrafven; — huru det en gång, i en upplyst tid, skulle blifva en triumf öfver opinionen och högfärden, att aldrig läsa sådant, i de helgade boningar, endast till den Högstes ära, och Gudstjenstens begående, invigde; der de lefvande icke borde besväras af de döde.

§. 3.

År 1624 är hela Kyrkogården instängd med mur. I Öster äro 2:ne Kyrkoportar, uppbyggde 1668 och 1669, på Mäster Gudm. Dyks bekostnad; den Södra har blifvit skänkt af K. Carl XI, som brefvet till Öfverståthållaren Clas Rålamb af

d.

     Næman adit Jordanem æger, redit amne refectus,
     Hic animarum fons, Hic panacea potens.

    Devote consecravit
    Samuel Kempenskiöld.
    A:o D:i MDCL.

    Portalen med denna Inscription förstördes i eldsvådan som öfvergick Kyrkan 1751. I stället läses der nu, åminnelsen af denna olycka. (Gezelii Biogr. Lex. art. Kempenskiöld).