första Kyrkoherde derstädes, Ordinarie Hofpredikanten Mag:r Joh. G. Flodin, d. 3 Decemb. 1773.
Året derpå d. 27 Nov. 1774 invigdes den nybyggde Kyrkan, med vanlig högtidelighet, af Biskopen i Carlstad och då varande Kyrkoherden i S:t Nicolai, eller Stor-Kyrko-församlingen Doct. Dan. Herveghr, i K. Gustaf III:s och en stor och talrik församlings närvaro.
Denna vackra Korss-Kyrka, byggdes utomkring det gamla Capellet, som en lång tid under byggnaden nyttjades till allmänne Gudstjenstens begående. Den är prydd med en Koppartäckt Dome och en altan som omgifver tornet, hvaruti Urverket är uppsatt. Om Kyrkans inre utseende och prydnader, lånar man här en kännares yttrande:
Adolph Fredrichs Kyrka, vacker och proportionerlig, fast än med nog mycket tryckt hvalfbåge, har ansenligen vunnit i dess invärtes anseende, genom de förträffelige prydnader hvarmed den är riktad.
Arbetets mästerlighet (heter det om Altaret), är öfver alla låford. Kännaren bevittnar det; konstälskaren röres vid dess betracktande och andagten lifvas vid hvar fästad blick, på den till högden stigande Frälsaren, Hvars Seger, Majestät, Härlighet, är tolkad med all den liflighet, en mänsklig hand kan åstadkomma. Detta stora Bildhuggeri är oförgyldt. Dervid vinner det också, eller snarare tappar ingen ting; ty Guldet borrttager många skönheter och med sitt glimmer och sken, förfalskar de vackraste proportioner. En sculpture som i sig sjelf äger merit, behöfver icke låna någon ytterligare, af ytans utprålande. Öfvertygande bevis hämtas, både af denna Altartafla, och det rikt Sculpterade Epitaphium, som på Kongl. bekostnad blifvit uppsatt, öfver den namnkunnige Cartesius,
