på Stieglerska låne-Banco-Sedlarne, dels efter upprättade liqvidationer, sedan några afbetalningar skedt, en återstående fordran af 3265 R:d. 2 sk. 9 r:st. Clarae församlings Kyrko-Råd inkom till K. M. 1792 med underd. ansökning om Compromiss till denna härom uppkomne tvists biläggande; hvaremot Ad. Fredrichs församlings Kyrko-Råd, protesterade, såsom rörande en redan erkänd och ostridig fordran; yrkandes executorns biträde härutinnan, enligt lag.
IV.
Om S:t Jacobs Kyrka.
§. 1.
S:t Jacobs Kyrka på Norremalm och Öster om Brunkeberg belägen, förmenes redan på 13-hundratalet varit byggd, vid pass 70 à 80 år efter Stockholms Stads grundläggning, samt 40 à 50 år efter Norremalms första odling och bebyggande. Uti en taxerings-längd 1343, till Erke-Biskops-kåpans inlösande ifrån Rom, uppföres S:t Jacob i Stockholm, till 12 öre; uti ett gåfvo-bref 1345, nämnes S:t Jacobs Kyrkogård, och äfven 1439, då ett möte blef hållit uti S:t Jacobs Kyrka på Norremalm, der en Stadga gjordes om Högmålssaker, såsom Syzskaps Spield, Gudh-Sövialagh Spield och frändsämio; samt uti flere gamla handlingar[1].
Jacobs Församling skild ifrån Solna, var i sin början liten och i sin tillväxt länge hindrad, af de, under Stockholms Stads, så ofta utstådde belägringar, den Norra Malmen i synnerhet, öfvergångne svåra öden.
- ↑ Wittinghs S:t Jacobs minne, Stockh. 1771, som tjenar till grund för denna beskr. p. 7, 43. Dijkmans Kyrkie-Handlingar, Stockh. 1703, p. 309.
