Att den gamla Jacobs Kyrka, som skall varit en korssbyggnad, fådt sitt namn af något Helgon, är väl troligt; men att den blifvit uppkallad, efter en Jacob de la Gardie, är en tradition utan grund. Denna Ätt var icke känd i Riket förr än 1563, då Stamfadren Friherre Pontus de la Gardie inkom. Hans Son Jacob föddes 1583, och var således blott 5 år gammal, då den nya S:t Jacobs Kyrka grundlades.
Konung Gustaf I. rådfrågade endast allmänna välfärden och Hufvudstadens säkerhet, då Han med Riksens Ständers samtycke 1527 befallte, att S:t Jacobs Kyrka, med flere byggnader på Norremalm, som kunde tjena en belägrande fiende till värn och beskydd, skulle nederrifvas och afrödjas.
K. Johan III. som utmärkt sin Regering, genom en besynnerlig vårdnad om Kyrkor och deras uppbyggande, gaf Slottsfogden Eric Björnsson, d. 11 Jan. 1580 befallning, att framskaffa nödige materialier, till en korssverks Kyrka, som skulle uppsättas i den nederbrutne S:t Jacobs ställe, på sätt som Konungen hade låtit bygga på Torfvesund (Thoresund, nu Drottningholm); den skulle blifva 80 alnar lång, 30 alnar bred och 18 alnar hög, (efter hvilket alntal Kyrkan sedermera blifvit byggd), med tvänne gaflar och stora fenster, att den med ringa sten kunde blifva uppmurad. — Denna anstalt saknade dock en alfvarsam verkställighet.
Uti en sednare skrifvelse till Nils Hansson, af d. 5 Julii 1588, förmäler Konungen sig icke allenast hafva gillat och till säkerhet påskrifvit, den då insände, så kallade efterliknelsen (ritningen eller desseinen) till S:t Jacobs Kyrka; utan ville ock, att byggnaden, skulle det mästa möjeligt var, fortskyndas, äfven som de byggnader hvilka på Södermalm påbegynte voro. — Till följe deraf blef
